Välkomna att titta i min klotter- och bilderbok.
En slags fotoblogg, där bilderna lever sitt eget liv.
De blir till vad du som betraktare ser i dem,
därför är de ofta utan kommentarer.
Samtidigt är de ofrånkomligen en spegling både av mitt sätt att se på de motiv jag avbildar
och mitt eget sinnelag.
Ibland är de mest ett uttryck för det senare.
Ibland kommer jag, att delge er mina funderingar
och ibland kommer det att bli minnesanteckningar
om såväl mina misslyckanden som ev. framsteg i mitt fotograferande.



Klicka gärna på bilderna,
så öppnas de i ett större format i en lightbox.




Välkommen också,
att kika in på min nya fågelblogg,

Mina fågelfoton.

som jag nyss gett vingar.

Där ska jag samla ihop ett urval av mina fågelfoton
0ch presentera dem artvis i alfabetisk ordning.


fredag 22 februari 2013

Hjort är hjort

 
 
Det har blivit osedvanligt många möten med (dov)hjortar i vinter.
Till vår stora glädje.
 

För inte så många år sedan,
fanns det oerhört mycket vilt i våra skogar
men efter massiv avskjutning har det blivit allt mindre självklart,
att vi ska stöta på rådjur och hjortar av olika slag på våra vandringar.


Därför gläds vi nu desto mer av varje möte.
 Här några bilder av dovhjort från några av senvinterns promenader.

 
 

fredag 15 februari 2013

Vardagsbesök

 

 
Visst var det roligt med stenknäcksbesöket.
Men det betyder inte, att jag glömde bort våra dagliga gäster.
 
 


 
 
 
 
 
 


onsdag 13 februari 2013

Plötsligt hände det

 
 
 
En flock bergfinkar landade i buskagen.
Virvlade runt foderautomaten.
Plockade rester på marken.
 
 
 
Inte nog med det:

 
En stenknäck landade!
 
 
 
Jag la ut lite extra solrosfrön i snön
och blev rikligen belönad.
 
 
 


tisdag 12 februari 2013

Vinterns fåglar

 
 
 
Vinter innebär fågelrestaurang på gården.
Vilket i sin tur betyder stor förnöjelse för oss.
Mat till fåglarna och underhållning till oss.
 
I år har det mest varit pilfinkar och gråsparvar,
 talgoxar, blåmesar och trastar.
 
 
Rödhaken inte att förglömma.
 
Och så förstås fasanerna.
 
 
Men jag har saknat nötväckan.
Och titorna, som vi hade väldigt många av i fjor. 
Varken bergfinkar eller domherrar har synts till.
 
Några steglitsar gjorde ett mycket kort besök och försvann till min förtret.
Stenknäcken gjorde likadant.
 
Däremot har hackspetten blivit stammis.
 
 
Av olika skäl har det inte blivit så mycket fotograferande av våra gäster.
Och när jag tog mig tid, kom bara blåmesar.
 
 
Blanka, fina med magar lika runda som nötkransen.
Och ganska tråkiga, tyckte jag.
 
 
Då fick jag syn på den här krabaten.
 
 
Fullständigt oemotståndlig om ni frågar mig.
 
 
 


söndag 10 februari 2013

Till skogs

 
 
Söndag.
Promenadbenen hade abstinensbesvär.
Lungorna skrek efter syre.
Och min själ längtade efter skogen.
 
Vi körde en bit bort till en av de skogar vi brukar vandra i.
Viltrika, djupa, mörka skogar.
 
 
Det var dock ett tag sedan vi valde just denna del av skogen.
 
 
Redan på långt håll såg vi.
 
 
Skogen var borta.
 
 
Ersatt av stora, vidsträckta, kala hyggen med spridda björkdungar.
 
 
Det var fler än vi, som inte verkade känna igen sig.
 
 
Det tunna snötäcket låg som en lika tunn gasbinda över ett djupt sår
men fick det sargade landskapet att framstå i något bättre dager.
 
 
 
 


fredag 8 februari 2013

Näbbigt huvudlöst


på ren malmöitiska:

Ah du,  hur f-n ser du ut....?