Välkomna att titta i min klotter- och bilderbok.
En slags fotoblogg, där bilderna lever sitt eget liv.
De blir till vad du som betraktare ser i dem,
därför är de ofta utan kommentarer.
Samtidigt är de ofrånkomligen en spegling både av mitt sätt att se på de motiv jag avbildar
och mitt eget sinnelag.
Ibland är de mest ett uttryck för det senare.
Ibland kommer jag, att delge er mina funderingar
och ibland kommer det att bli minnesanteckningar
om såväl mina misslyckanden som ev. framsteg i mitt fotograferande.



Klicka gärna på bilderna,
så öppnas de i ett större format i en lightbox.




Välkommen också,
att kika in på min nya fågelblogg,

Mina fågelfoton.

som jag nyss gett vingar.

Där ska jag samla ihop ett urval av mina fågelfoton
0ch presentera dem artvis i alfabetisk ordning.


måndag 22 april 2013

Tranorna

 
 
 
Till  min lycka och förtjusning 
landade några tranor på 'hemmaängen'.
 

Till min irritation
allt för långt bort för att få bra bilder.
 
 
Och allt för snabbt var de dessutom borta igen.
 
 
 
Vi körde till ett ställe,
där vi trodde,
att det skulle finnas fler tranor.
 
 
Med möjlighet att komma dem lite närmre.
 
Och si.
 
 
Där fanns många tranor.
Betydligt närmre.
 
 
Men inte nära nog.
 
 
Då körde vi ännu längre.
Och såg ännu fler tranor.
Ännu närmre.
 
 
Och trots regn och rusk
kunde jag (och många med mig)
njuta av föreställningen.
 
 
Fortfarande var de lite för långt bort.
Men det blev många bilder ändå.
 
Bilder av tranor,
 
 
 som åmade
 
 
 och kråmade sig.
 
 
Som sjöng
 
 
 och dansade.
 
 
Och min lust skiftade till beslutsam besatthet.
 
 
Nästa gång ska jag sitta i ett litet, litet krypin
mitt bland dem.
 
 
Hoppas jag.
 
 
Och då får det dessutom gärna vara liiite bättre väder.......



***


De två första bilderna är tagna vid Vombs ängar.
De tre därefter vid Pulken, nära Kristiansstad
och resten vid Hornborgarsjön.
 
  
 
 
 

Upplagd av kl.
Etiketter: ,

2 kommentarer:

  1. Sophia Callmer24 april 2013 kl. 06:46

    Wow jag förstår din besatthet! Jag utgör en trafikfara när jag ser tranor...fast oftast ser jag dem när jag går som tur är.. Sista bilden, så vacker! kram

    SvaraRadera
  2. Prästgårdseva25 april 2013 kl. 16:42

    Det finns inte så många tranor i vår närhet, även om jag har stött på några. Och de har lyft lika fort som jag sett dem. Så jag bestämde mig för att hitta ställen, där de skulle finnas och blev helt fascinerad av dem. Men nu är de borta ett tag innan tillfälle ges att beundra dem igen. Under tiden finns en massa annat att beundra. Och fotografera, om jag bara kan hitta en lösning på hur jag ska hantera mitt bildbibliotek.
    Kram Eva

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)