Oj, så var det plötsligt mars!
Solen skiner.
Ljuset flödar.
Kvicksilvret har krupit upp en bit över nollstrecket.
Snön försvinner i ett lagom tempo.
Vinterbilderna, som jag skulle visa från vråkens besök för någon vecka sedan
känns både mörka, trista och lite passé.
Nu känns det mer så här
.JPG)
En ljuvlig bild på en tufsig vråk! Känns inte det minsta passé, tvärtom. Passar perfekt in här på den smutsiga och snösörjiga åsen i alla fall!
SvaraRaderaKramar till dig från mig, Eva
Passé i meningen, att det känns som om bilder av rufsiga vråkar i snöglopp har passera sitt bästföredatum för den här säsongen. Jag tror, att de flesta nu vill se bilder av den vår man längtat så efter. Ljusa bilder av Ljusets återkomst. Vråken är förstås fin men kanske är bilden lite för ljuvlig. En vråkbild bör kanske vara lika rå och rufsig som vråken själv. Mer intensiv blick, mer vass näbb och skarpa klor. Mer skärpa alltså. Vad tycker du? Det fanns ju en hel del vresiga bilder också.....
SvaraRaderaKramar
Eva